Sylexikon

Är en veck som sys in i ett plagg för att optimera passformen.

Är de öppna kanterna på ett plagg som måste förskönas. T.ex. ärmhål, halsringning osv.

Vid en provning nålar du plagget med säkerhetsnålar så att det sitter bra, för att sedan sy om det på rätt sätt.

Säkerhetsnålar

Stabilisera en kant med en eller flera sömmar för att platta ut tygskikt, fästa sömsmåner eller stänga vändöppningar.

Applicera ett motiv på tyget. Detta motiv (applikation) kan appliceras för hand, med symaskin och/eller med hjälp av Vliesofix eller Stretchfix.

Applikationer

En liten, smal strykbräda som är speciellt avsedd för ärmar.

Kan användas mycket bra som mönsterpapper/kopieringspapper eftersom det är transparent.

Mönsterpapper & Kopieringspapper

Det runda området vid ärmans fäste, där axeln får plats.

Ytterligare tyglängd, t.ex. i slutet av ärmen, som synligt viks utåt, stryks och sys fast.

Möjlighet att avsluta kanter. Tyger som är förstärkta och har samma form som kanten som ska avslutas, och som sys fast inuti för att avsluta.

Synliga mycket smala infällda veck för dekoration.

Genom ett fodral kan synliga sömmar döljas, t.ex. genom en kant. Det liknar mycket en infodring/foder, men ett fodral kan också sys utåt.

Tyglängder som används för dekoration och utsmyckning. Kan också användas som avskärning av sömsmåner.

Band

Metod för att snyggt bearbeta ett hörn vid sömnad. Används ofta för dukar och servetter.

Falten som uppstår när tyget viks dubbel. Vissa mönster måste läggas mot stoffbrut och klippas ut.

Insydd veck i bröstområdet för att forma tyget optimalt runt kurvan.

Vliesmaterial som kan strykas på för att förstärka ett tyg. Vliesfoder finns i olika tjocklekar för olika användningsområden.

Vlieseline

På en liten bit tyg testas om tyget tål värmen från strykjärnet.

Elastiska tygremsor som används som avslutning. De sys på de öppna ändarna och ger därmed ett bättre grepp eller passform. Ribbstickning kan sys av det elastiska tyget från sömnadsprojektet eller av ribbstickningstyg eller färdiga stickade ribbstickningar.

Ribbstickningstyg

Stickade ribbstickningar

Lägg kanterna på tygerna exakt på varandra.

Söm på en reverskrage som förenar revers och krage.

Överföring av ett mönster med hjälp av en kopieringshjul. Man kör runt mönstret med kopieringshjulet så att små markeringar uppstår i tyget.

Överföring av ett mönster med hjälp av kolpapper. Kolpapperet skapar linjer på tyget så snart mönstret ritas av på papperet.

Mönsterpapper & Kopieringspapper

En kant avslutas genom att den sys med ett snedband.

Snedband

Betecknar att klippa ner sömsmånen efter sömnaden. På så sätt blir sömmarna plattare.

Används för att förstärka tyger. Det finns inlägg som kan strykas på eller sys fast.

Inlägg & Förstärkning

Vid hörn eller rundningar görs små snitt i sömsmån efter sömnaden, så att sömmen ligger platt och hörnet kan pressas ut ordentligt efter vändning.

Lägg tyget i små veck för att skapa en dekoration.

Sömmar för att sy elastiska tyger. Genom att använda elastiska sömmar spricker inte sömmen vid sträckning av tyget. Sådana sömmar används också för att sy fast gummiband på tyget.

Gummiband

Anger hur elastisk och sträckt en tyg är.

Dragkedjemeter som inte har något slut där dragkedjan kan lossna. Används till exempel för väskor, men kan inte användas för jackor eftersom dragkedjan måste kunna lossna där.

Oändlig dragkedja

Avser tygens riktning som måste beaktas vid klippning av mönsterdelar. Trådriktningen går alltid parallellt med vävkanterna.

På symaskinen kan både spänningen på övertråden och undertråden justeras. Om övertrådsspänningen är inställd för löst ligger övertråden inte perfekt mot tyget vid sömmen, utan bildar små öglor.

Metod för att fålla en kant när tyglängden inte räcker. En tygremsa av ett liknande tyg sys fast på framsidan av tyget, viks sedan inåt och sys fast.

Att stryka på ett mellanlägg, t.ex. vlies, på ett tyg för att förstärka det.

Vlieseline

För att förstärka en slits eller en öppning sys en liten triangel vid den övre änden av slitsen. På så sätt kan slitsen inte riva sig vidare.

Sammet eller Frotté har t.ex. flor. Det kännetecknas av att tyget kan strykas med handen i två riktningar.

En viss söm som samtidigt överlockar kanterna. Säkerställer att kanterna inte fransar sig och döljer de oväntade kanterna.

Med en speciell broderifot för symaskinen och en rak söm kan du brodera enkla motiv eller linjer utan att använda en broderimaskin.

Syfötter

Foder används ofta i jackor, kappor och blazers. Det är ett extra tygskikt som sys inuti plagget för att dölja sömmarna och underlätta att ta på sig plagget (den släta och sidenliknande ytan av foderstoffen).

Fodertyger

Liten metall- eller plastspole som används i symaskinen för undertråden.

Spolar och kapslar

Ett enkelt stegsöm som är rakt och används mest.

Sömnad för hand kallas handstygn. De behövs för sömmar som till exempel inte kan sys med symaskin.

Handstygn som sys över kors och används som dekoration.

Elastisk tråd som används som undertråd för att smocka.

Elastisk sytråd

En mycket slitstark söm som gärna används för innersömmen på jeans.

Vid tygkanten fungerar ett litet snitt som markering, t.ex. för mönsterdelar.

Avritning av mönstret på tyget.

Markeringshjälpmedel

Skapa veck, även kallat rynkning.

Används för att markera tyger. Det finns också kritpulver som används med en kritpustare (rockabrundare).

Markeringshjälpmedel

Flexibelt linjal för att bestämma längden på böjda ställen.

Sömnadslinjaler

Övergripande term för Sömnadsaccessoarer.

Den vänstra sidan bör användas som den inre tygsidan. Det är den mindre vackra tygsidan. Den högra tygsidan är den vackrare sidan (t.ex. är färgen starkare) och bör användas som den yttre sidan.

Här läggs två stycken med den dåliga sidan mot varandra, så att båda vänstra sidor möts (de fina sidorna är alltså utåt).

Ärmslut som vanligtvis förstärks med inlägg och stängs med knappar.

Osynlig handstygn som används för att stänga vändöppningar.

Mönster som innehåller flera storlekar att kopiera.

Att lägga till några millimeter tyg på skärdelar av ärmar eller byxben för att få mer rörelsefrihet. Genom att stretcha och med hantverkskunskap uppstår inga veck eller rynkor vid bearbetning.

Den används för att leda tyget längs med symaskinen. Dessutom ger sömnadsfoten ett tryck ovanifrån så att tyget inte glider iväg. Det finns sömnadsfötter för olika användningsområden.

Sömnadsfötter

I en redan existerande söm sys en ytterligare söm som knappt syns. I sömskuggan sys till exempel för att koppla ihop ytter- och innerfoder på specifika ställen i väskor. Även på klädesplagg kan en kant sys osynligt.

Vid klippning av mönsterdelar läggs ofta en sömsmån på ca 1-1,5 cm till. Det förenklar sömnaden och sömnadsprojektet blir inte mindre än det ska vara vid sömnaden.

Sömntråd som finns ovanpå symaskinen och löper ner till nålen. När du syr finns den också på ovansidan av tyget.

En övertransportfot monteras istället för den vanliga syfoten. Med denna specialfot transporteras det övre och nedre tygskiktet jämnt. Syfoten kan användas med tunga eller mycket lätta tyger för att förbättra sömnadsresultatet.

Ring av metall eller plast som stabiliserar kanterna på hål så att snören, skosnören eller annat kan dras genom hålen.

Ögla

Förenklat sömnad av kanter med en "Overlock"-maskin. Maskinen syr ihop tyget, överlockar det och klipper det exakt i ett enda steg.

Smalt band för dekoration eller för att fålla kanter. Här läggs bandet inte runt kanterna, utan sys mellan kanterna.

Paspelband

Markering (små tvärstreck) i ett mönster vid långa sömmar som måste överföras till tyget. De används för att se till att mönstret sätts ihop på rätt ställe så att exempelvis ärmar eller byxben inte sys på fel sätt.

Sömnad av olika små tygbitar för att skapa ett stort stycke.

Lapptäckets värld

Oönskad knut- och luddbildning på tyger.

Tvärtrådsloppet går från vävkant till vävkant över hela bredden av tyget.

Införande av en hemlig tråd så att flera små veck uppstår.

En upprepande mönster på tyget eller avståndet mellan två upprepande mönster, som måste beaktas vid skärning så att mönstret fortsätter på de sydda delarna.

Här läggs två mönsterdelar med de räta sidorna mot varandra. Den mindre fina sidan är alltså utåt.

Används för att markera i stående position. Medan man bär plagget trycker man på kritpustaren och snurrar runt. Kritpustaren har en stabil fot och kan justeras i höjdled. På så sätt kan man sätta en kritmarkering runtom på en viss höjd.

Smalt, rullat fåll på ett plagg, t.ex. på en T-shirt. Detta kan sys med en speciell rullsaums-symaskinsfot.

Med en rullkniv kan du köra runt mönstret och på så sätt klippa tyget exakt.

Rullkniv

Rynkad tygremsa som sys på för dekoration.

Band av klisterfleece för att fålla kanter, som inte behöver sys, utan strykes på.

Synliga kanter bearbetas här till rena avslut genom att de exempelvis viks och sys fast.

Extra tillägg på tygbredden av mönsterdelarna för att kunna använda extra tyg till fållning.

Med slitagetester avses hållbarheten hos en möbeltyg eller stoppningstyg. Höjden på slitagetesterna fastställs i ett slitagetest. Ju högre värde, desto mer slitstarkt och därmed mer hållbart är tyget. Stoppningstyger har minst 30.000 slitagetester och är därmed mer robusta och hållbara vid intensiv användning än möbeltyger. Möbeltyger har 10.000 – 30.000 slitagetester och är därmed mer hållbara än vanliga dekorationstyger.

Stoppningstyger

Möbeltyger

Används som skärunderlag vid klippning av mönsterdelar. Särskilt lämplig vid användning av en rullskärare.

Modell av en kropp i en viss storlek för att anpassa klädesplagg.

Syrdockor

Planera hur mönsterdelarna ska placeras på tyget. Tänk på trådriktningen.

Enskilt skurna tygdelar som tillsammans utgör ett syprojekt. Sömnadsdelarna kommer från mönstret.

Skev eller diagonalt mot trådriktningen löper linjen i 45 graders vinkel mot vävkanterna. Snedband klipps till exempel diagonalt mot trådriktningen.

Hantverksteknik där tyget dras ihop i remsor. Kan också utföras med symaskin och ett elastiskt garn. Tekniken används ofta för överdelar eller muddar.

Schnittteil, som sys över en (byx-)ficka så att foderet i ingångsfickan inte är synligt.

Flexibel stav som kan sys in i kläder för förstärkning, t.ex. i BH:ar eller korsetter.

Avståndshållare som sys mellan knappen och tyget så att tyget inte trycks ihop.

Raksöm som sys för dekoration nära en kant.

En veck som uppstår när tyget viks dubbelt. Vissa mönster måste placeras och klippas vid tygernas bråck.

Vissa tyger har en viss riktning, t.ex. sammet förändrar sitt utseende beroende på vilken riktning man stryker över det med handen.

Sammet

Sy en inre veck i en viss form så att plagget passar bättre vid midjan.

Dragkedja som kan kopplas bort. Används för jackor och kappor, så att jackan kan öppnas helt och man lätt kan ta på sig jackan.

Delbara dragkedjor

Hjälpmedel för att klistra på lappar, applikationer, band, kantband eller annat på textilier.

Textilklister

Vlis som stryks på insidan av ett tyg eller mellan 2 tygskikt och har värmande egenskaper.

Tygtunnel som sys in i en fåll för att dra igenom ett gummi eller ett band genom tunneln.

Framsidan av en kappa, där knapphålen finns.

Sömnadstråd som är rullad på spolen och finns på tygets undersida vid sömmen.

Framsidan av en kappa, där knapparna är sydda.

Dragkedja som sys in i en kjol, klänning eller ett annat snyggt plagg, som knappt eller inte alls syns i stängt läge.

Dolda dragkedjor

För att sömmen inte ska spricka upp igen måste några stygn sys framåt och bakåt i början och slutet av sömmen.

Vid en kant sys två tygremsor för att förstärka, så att en stängning kan fästas, t.ex. en knappslå.

Tyger kan förstärkas med ett extra tygskikt, för detta används ofta vlies. Vanligtvis förstärks tyger i kragen, vid midjan eller vid manschetten. Även fickor eller hattar förses ofta med en förstärkt inlägg.

Vlieseline & Co.

Att vända det sydda genom vändöppningen till den fina sidan.

Tyglapp som sys på för dekoration. Efter att ha sytts får en volang lätta vågor.

Fast kant av ett tyg. Parallellt med vävkanten löper också trådriktningen.

En zigzagssax klipper som namnet antyder i zickzack, vilket gör att fastare tyger inte längre behöver få sina kanter överlockade.

Sydsaxar

Sömmens typ som går i zickzack och är särskilt viktig för att överlocka eller sy elastiska tyger, som t.ex. jersey.

Syrmaskinsnål som har två nålar. Med nålen kan man enkelt sy kantstyg eller dekorativa stygn.

Syrmaskinsnålar

Värmande tygskikt som sys mellan yttertyget och foderet.